onsdag 13 oktober 2010

Två steg från paradise

Håkan Hellström.


Äntligen! Staden är dubbelt så stor nu, jag kan bara hålla med. När Håkan släppte sitt debutalbum var jag enbart 11år. Inte mycket för världen och inte mycket intresse av musik fanns inte heller. Klart jag lyssnade på "Känn ingen sorg för mig Göteborg", vilken ovettig sketunge gjorde det inte? Lite senare, lite starkare ser jag Håkan på trädgårdsföreningen. Han är skön, killen i sjömanskostym, -en sådan vill jag ha mamma (en manlig förälskelse). Drömmer fortfarande om att bli sjöman och kapten för ett stort fartyg, drömmar är till för krossas.


Håkan bli mognare med åren, precis som när äpplen faller till marken för att dom är klara för ätas vill alla se dig falla Håkan. Du är mogen. Du är klar. Du är genialisk. "Två steg från paradise" är ett album, en musiksamling. Det är inte längre bara massa hitar samlade på en plastbit, det är ett konstverk, ett levnadsverk.
Jag gick och väntade på jobbet för att få lyssna på skivan, ingen blev besviken när jag bjöd mig och grannarna på första lyssningen, (Ingen bad mig sänka iallfall). Denna plattan går till historien, Håkan du är redan en legend.








söndag 15 augusti 2010

Känn ingen sorg för mig Göteborg.


Jens Lekman.
Kör sina hit och verkar älska att stå på den svenska scenen.
Det var ju längesen sist, bra öppning Luger.
4.

Panda Bear.
Misserabla och förstörda basgångar med konstiga ljud från munnen.
Det gör sig bättre på skiva.
1.

Beach House.
Vilken vacker skapelse. Vilket ljud.
16.30, Wu Tang spelar på Azalea men ändå är tältet överfullt.
Dagens bästa spelning är kommen och likaså helgens visar det sig i efterhand.
Tyvärr har det blivit en liten miss ffrån arrangörarna då den andra scenen hörs för mycket i dom lugna delarna. Utan Wu i bakgrunden hade BH kammat 5.
4.

Soundtrack of our Lives.

Många talar om dom som det vore gud och hans avkomma.
Robin i person har svårt att se storheten, jag letar men finner den inte.
Inte ens denna dag med stråkar och symfoni orkestern.
Denna spelning är dock genial men når inte hela vägen fram.
3.

The National.
Finns inte tillräckligt med superlativ för att förklara gruppen.
Men spelningen idag är bristfällig, början är underbar med Nationals speciella sound.
Detta tappas helt när sången skriks ut och tonerna dalar upp och ner.
2008 i tältet var deras forum och mycket bättre.
3.

Jonsi.
Dagens stämmning och glädje höjdare.
Applåder och en bas som får tältet att lyfta. Under låtar som Tornado, Zebra och Animal Arithmetic så kan man inte annat ön dansa, klappa händer och njuta. Spelar över sin tid och ger oss en spelning vi inte ska glömma.
4.

The XX.
Finns det något ord som beskriver en svarttajtklädd trio som spelar electronica rock så ge mig den.
4.

Shout out Louds.
Den dagen SOL inte kör på högvarv och fullfart med glädje, den dagen är det dags att lägga av. Att öppna vid halv 2 i dagsljus inför en tunn skara är inte lätt, men Adam lyckas sprida glädje, sorg och hopp.
3.

Mumford & Sons.
Årets hype skulle ställas inför svars.
Får chansen att spela på stora scen inför ca 8-12ooo personer gissnings vis.
Dom tackat, tar emot och leverar. Ljudet, publiken och bandet är perfrkta.
Eller saknar vi något, femman får vänta.
4.

Anna Ternheim.
Hon gör vad hon ska, inte mer eller mindre.
Berggren besöker låten Shoreline men har glömt hur man sjunger.
3.

Radio Dept.
Indierock som den ska låta. Luger hade placerat dom på den lilla scen,
vart är den frågar dom sig. Lite nervösa men sköter det fint.
Toppen hade varit att få höra Ewan, kan inte begära allt.
4.

Pavement.
Under kritik. Dom ger int epubliken något extra. Är som en dålig inspelning på skiva. Känns inte ens som deras studio album. Trist. Hade sett fram emot detta.
2.

Håkan Hellström.
Unikt, mästerligt och underbart. Håkan gör en inte besviken och framför allt inte ikväll. Han berättar hur stolt han är och det märks när han spelar hela registret från debut plattan, från Känn ingen sorg för mig Göteborg till Dom dimmiga dagarna. Han gör en 38 minuters skiva till 78 minuters konsert.
5.





torsdag 12 augusti 2010

Way out Best

4e året, 2010års upplaga är nu här. Vi vet mer eller mindre vad vi kan förvänta oss av Sveriges utomlands mest populära festival och rankad bland top 40 i världen av ett brittiskt magasin.

Om förväntingarna.
Så som alla andra år har luger, joel och resten verkligen skrapat mer än på ytan för att få oss att trivas och dras till skogen. Den här gången har han grävt djupt, djupare än 2007, djupare än 2009 men 2008 når vi inte riktigt ner till. Årets setlist är än så länge nästbästa sen start för fyra årsedan, men inget får en rankning förens det är klart. HUr kommer det skötas med mat, vatten, sjukvård och den enorma folkmassan? Det är svar vi får reda på de närmsta dagarna.

Drar du dig till Slottskogen kan jag garantera dig en underbar och själig musik och festival upplevelse när den är som bäst, och när den är som bäst är vi WAY OUT WEST.


Recension

Kent
****

Tungt, starkt och kraftfullt. Det är ett nytt kent vi ser och det märks på låtvalen.

Att vara hemma är att vistas i Göteborg för dom flesta, när jocke berg och hans mannar besöker staden är det för dom samma känsla. Att Göteborg är Sveriges musik och kultur stad märks på de flesta artister och grupper som spelar här, dom vet vart de kommit och varför dem är just här och inte i någon svensk/dansk stad i skåne.

Det är väldigt känslomässigt i vårt gäng när Utan dina andetag öppnar hela arrengemanget, som jocke hade sagt "det finns inga ord". Skisser för sommaren slår hårt som låt tre ut för ikväll och första allsången smyger sig på men inte riktigt förens Musik non stop ljuder ur högtalrna på 40 meter höga scenen i trädgårdsföreningen.

I övrigt ikväll får vi blandannat höra Töntarna,Ismael, Gamla Ullevi, Idioter, Kärleken väntar,Ingenting,Vy från ett luftslott, Krossa allt, Dom andra, 747, det enda man vill är väl att konserten är 30min till och 3 klassiker ska tryckas in. Men vi får vara nöjda när extra låtarna M och avslutningen Mannen i den vita hatten spelas, då går det inte längre att klaga, inte ens för den mest skeptiska negativa och mest kräsna personen.

Jocke Berg levererar och det vet vi i dessa dagar att det stämmer.

onsdag 11 augusti 2010

Wow-pepp



Ikväll kommer recension av Kent konserten!

torsdag 5 augusti 2010

söndag 25 juli 2010

Into the Wild.

Tåg, Tåg, Tåg, en vanlig men ovanlig onsdags sol väcker mig långsamt.

På Maxi möter jag upp Johan, vi behöver inhandla mat, men vi vet inte vilken sort eller hur mycket. Svårt att överväga, men noggrant tänkande ger ett resultat av lite soppor, nudlar och ris.

Jag har förberett mig sen några dagar och vet att allt är klart för avfärd, Johan packar i sista sekunden och vi hinner iväg till tåget (hoppas man inte glömt något). Att avsluta onsdagen den 14e Juli med en semester öl känns helt rätt och värdigt.

Jackan. Vaknar någonstans mellan Örebro och ingenstans, egenligen närmare ingenstans än något annat. Vi närmar oss Boden för et byte mot Kiruna. Utanför fönstret ser jag något grönt, träd, något långt, träd, något med bark, träd. Johan är på toa, kommer tillbaka och vill nämna en "liten" detalj i sin packning, - Jackan Robin, den hänger på min krok hemma..

Passerar Polcirkeln, 90minuter till Kiruna, Eddie Vedder och Bruce tar oss dit på en våg av vackra texter. Nu Gällivare och det försvinner fler och fler vandrare, får se om det är några kvar i Kiruna eller om vi blir ensamma. Alla kankse inte ska bestiga Kebnekaise. Kiruna 25 grader och buss till Nikkalukkta.

Gått 4km från Nikka och sista samhället nu väntar vildmarken, men först blir det nudlar på årets finaste restaurang besök, precis vid en fors på en görs vår första måltid den här vandringen. 22.00 är vi framme vid CampKeb NOX där vi slår upp vårat tält. Utsikten bjuder på hela bergsmassivet och dalen vi kom ifrån. Jag ljuger om jag säger att det är myggfritt men molnfritt och sol har vi.

Fredag kl 10.00 bestämmer vi oss för att inte bestiga toppen. Det är alldeles för disigt och molnigt. Spritköket doftar ljuvligt och nu bjuds det på Tomatsoppa. Blir fotodag och utforskning.

D-Day, 17/7 2010. Solen lyser starkare än någon annan dag och det är dags för att bestiga Sveriges högsta berg, Kebnekaise, en vandring på 10 till 14 timmar. Klockan är 5.30 när den piper och väcker oss ur vår dvala, efter en natt med 5-10 grader. Frukost och vi vandrar iväg vid 7.27 för vara exakt.
11.00 är det paus i Kaffedalen, den blir lång för vi har en tung stigning efter. 12.30 är vi iväg igen och nu är det tuff terräng med en sluttning där man nästan skulle kunna ha stege och stenar som är vassa som brödknivar.

13.37 17/7 2010. Vi når toppen, känslan, adrenalinet och glädjen är obeskrivlig. Allt bara susar förbi och plötsligt står jag inte där längre. Vi sitter och njuter av utsikten en bit ner. Toppen var enormt smal och man får inte plats mer än ca 4-5 personer i taget. Man kan falla handlöst åt tre av fyra hållen, men vi klarar oss fint.

19.40 är vi på helt säker mark och går in i fjällstationen. Bestigningen har tagit 12 timmar och 23 minuter, då 2,5 timmars rast. Så aktiv vandring på 10 timmar.

Mygg, mygg, mygg, Johan doftar kanel och luktar mumma. Eller? Nej Tältet är ett bombnedslag av vidriga dofter. Chips och digestive en salig blandning och smulor överallt. Söndagen blir ne riktig kalas dag med regn, bullens pilsnekorv, mos och båt färd.

Närmar sig Stockholm och sammanfattar resan. En bild säger mer än 1000 ord, jag har 400 bilder.


"Vad nöden än kräver, smällt aldrig snö"

måndag 12 juli 2010

430 och en dag närmare

Det har varit tyst, mycket tyst, det har varit sol, mycket sol och därför tillbringar jag inte min tid här i onödan när det finns så många sköna människor att tillbringa sommardagar/kväller med. Men gör en kort sammanfattning vad som hänt.

Fest, Bad, Grill, Bad, Fest, Grill, Hatten, Fest, Grill, Bad, Lissebergo, Fest, Jonnatan Johansson, Bad, Grill, Mega fest.

Jonatan Johansson skötte sig exemplariskt på Taubescen i fredags. Han vet hur man gör en lagom underhållning medans folk småpratar och kanske tar en öl eller två.

Nu åker jag till Kiruna på onsdag för att börja min vandring mot toppen av Kebnekaise. Kommer bli roligt, hårt och lärosamt, en vän tillbringa lite tid i Norges berg just nu och har visat fantastiska bilder, jag hoppas och tror att jag och Johan kan komma hem med en portfolio full med fantastiska naturbilder.

onsdag 30 juni 2010

Festivaler

Peace & Love är i fullgång, Hultsfred ställer in och Way out West släpper Håkan H!

Lite info om sommarens kvarvarande festivaler, status och toppbokningar.

Peace & Love: Sveriges största festival som påbörjades i måndags. Imon börjar spelningarna på riktigt och artister som Kent, John Fogerty, Jay-Z, The Hives och The Ark.

Hultsfred: INSTÄLLT pga dålig försäljning av biljetter. Artister som var bokade var blandannat Empire of the sun, Teddybears, Shout out louds och Bad Lieutenant.

Kirunafestivalen: När andra festivaler riggar scenlyse tänder man på Kirunafestivalen midnattssolen och låter Kebnekaise agera kuliss. Kent, The Ark och Maskinen.

Stadsfesten Skellefteå: Midnattssljus och kullerstenar. Artister, Teddybears, The Ark och Oskar Linnros.

Arvikafestivalen: Synt och elektronika försvinner mer och mer och Arvika breddar sin festival, iår kommer Babyshambles, Robyn och Yeasayer.

Tivolirock: Bland landets äldsta festivaler. Här kan du uppleva Timo, Deportees och Royal Republic.

Trästocksfestivalen: Trästocksfestivalen i Skellefteå har blivit ett självklart inslag för många norrlänningar under sommaren, lika självklart som Way out West för oss västkustbor. Moneybrother, Alme och First aid Kit ställer sig på scen.

Putte i Parken: Den nya uppstickaren med kommersiell popmusik, bokar alltid band som andra festivaler bokat tidigare. Aldrig exklusiva med någon. Iår har dom hämtat dit Linnros, The Ark och The Mary Onettes.

Piteå dansar & ler: En av Sveriges största gatufestivaler och staden vimlar under fyra dagar av scener och framträdanden. Musikaliskt handlar det om ett brett spektrum av svenska artister från vitt skilda genrer. Enormt stora svenska bokningar så som Winnerbäck, Kent och The Sounds.

Storsjöyran: Storsjöyran är Sveriges äldsta tillika största musikfestival i stadsmiljö. Va sägs om Kent, The Ark och Hoffmaestro.

Emmaboda: Sveriges indiepopmekka. Erol Alkan, Johnossi, Radio Dept och Deportees.

Way out West: Uppstickaren som dras sig mot att bli Sveriges största stadsfestival, kanske svårt att nå men kommer alltid vara den bästa. Gör sitt 4e år och med sina alltid exklusiva och stora bokningar ger dom den breda publik vad man önskar. Bokade precis Håkan Hellström.

Popaganda: För att bevittna denna välkomponerade poprepertoar behöver du inte ta dig till småländska skogar eller dalänska städer. Belle and Sebastian, Hot Chip och Shout out louds är bara dom värda 550kr.

tisdag 29 juni 2010

Håkan Hellström

Detta är magiskt, inte alls tragiskt. Håkan är klar för årets Way out West där han ska sjunga hela albumet Känn ingen sorg för mig Göteborg från låt 1 till låt 10. Låtar så som Atombomb, Ramlar, Vi två 17 år och En vän med en bil är låtar som kommer via Håkans strupe ut genom högtalarna in i öronen ocbh in i känsel kanalerna att göra denna kvällen MAGISK!


” Grymt att få spela på Way Out West! Jag skulle ju ändå vart där o diggat banden. Jag och bandet kommer att göra nåt helt unikt och framföra första plattan från början till slut, jag är enormt peppad! Jag skulle vilja gå upp på scen redan ikväll men jag måste tyvärr vänta i en och en halv månad. Men satan va kul det kommer att bli! ” - Håkan Hellström

måndag 28 juni 2010

Midsommar, musik, sol och bad

Det är dött här nu, blev ingen recension om Hives men dom var helt fantastiska. Pelle gav allt och lite till men va gjorde publiken? Det är fortfarande ett dilemma så här 2 veckor senare.

Tänkte bara posta en skön sommar låt, så passa på och njut för idag är himmlen går igen.

lördag 12 juni 2010

Recension

En liten rad om gårdagens spelning på Taube scenen när regnet var som värst och glädjen som bäst. En ovanligt nervös (ovanligt och ovanligt, han är alltid nervös) Joel Alme kliver ut sist på den lilla scen vi har framför oss.

"Vad gör ni här när det är 22 grader varmt och VM hemma i lägenheten?" Sen drar han igång Always on my mind. Joel ger vad man kan förvänta sig, han ger allt. Att vara så nervös och lycklig, denna kväll ger han oss något man ibland inte förväntar sig av en artist. Han sätter sig tekniskt bredvid oss genom den kontakt han skapar med publiken, genom att få oss att förstå hur han har det på scen. "Jag är hellre blöt än så här nervös", i ögonen glittrar det. Snus efter snus går in under läppen och man ser och man vet hur han känner. Men trotts detta sitter varenda ton, vartenda ord rätt ikväll. Regnet vägrar ge sig likaså Joel.



Skivan går om och om och om och om och om och om och om om om och om igen.
-om Wintersleep´s Welcome to the night sky.

torsdag 10 juni 2010

tisdag 8 juni 2010

söndag 6 juni 2010

Mycket, Mer, Mest!

Ja, de tre M:en är mitt liv just nu.
Det har varit mycket det senaste, vilket jag uppskattar.
Mycket sol, Mer vänner och Mest glad!
Jag slänger upp lite bilder...