Recension

En liten rad om gårdagens spelning på Taube scenen när regnet var som värst och glädjen som bäst. En ovanligt nervös (ovanligt och ovanligt, han är alltid nervös) Joel Alme kliver ut sist på den lilla scen vi har framför oss.

"Vad gör ni här när det är 22 grader varmt och VM hemma i lägenheten?" Sen drar han igång Always on my mind. Joel ger vad man kan förvänta sig, han ger allt. Att vara så nervös och lycklig, denna kväll ger han oss något man ibland inte förväntar sig av en artist. Han sätter sig tekniskt bredvid oss genom den kontakt han skapar med publiken, genom att få oss att förstå hur han har det på scen. "Jag är hellre blöt än så här nervös", i ögonen glittrar det. Snus efter snus går in under läppen och man ser och man vet hur han känner. Men trotts detta sitter varenda ton, vartenda ord rätt ikväll. Regnet vägrar ge sig likaså Joel.



Skivan går om och om och om och om och om och om och om om om och om igen.
-om Wintersleep´s Welcome to the night sky.